Från det senaste numret av Themis som levererades till vårt hem igår
Jag vet inte om det berodde på ren dumhet eller ett avsiktligt försök att försvaga Japans nationella styrka i linje med Kina och Koreahalvöns intressen.
Men oppositionspartier som Konstitutionella Demokratiska Partiet och Kommunistpartiet, de gamla medierna som Asahi Shimbun och NHK, samt medlemmarna i Kärnkraftsmyndigheten som fortsätter att tjäna den föraktlige Naoto Kan – en av de värsta och mest motbjudande figurerna i historien, i klass med Ishiba – måste läsa detta noggrant.
Nej, de måste läsa detta med skam i kroppen.
◎ Den nya energitiden (del 28): Kärnkraftverket Tomari planeras starta om år 2027
Snabba på återstarten av kärnkraft: världen återvänder till kärnkraft.
USA, Storbritannien, Tyskland och andra länder omvärderar kärnkraft – Japan får inte hamna på efterkälken.
Tysklands förbundskansler Merz siktar på återstart.
En snabb återgång till kärnkraft sker i USA och Europa.
Storbritannien har påbörjat planer för att bygga ett stort kärnkraftverk i Wales, och Belgien har i underhuset antagit en lag som möjliggör byggandet av nya kärnkraftverk.
Dessutom har Tyskland, som helt avskaffade kärnkraften i april 2023, genom regeringen Merz som tillträdde i maj i år, ändrat sin politik och börjat omvärdera kärnkraften.
Anledningen är behovet av att minska beroendet av fossila bränslen i ljuset av den fortsatta osäkerheten kring Rysslands invasion av Ukraina och det spända läget i Mellanöstern.
Den 15 maj röstade Belgiens underhus med stor majoritet för att dra tillbaka den tidigare politiken om ”gradvis kärnkraftsavveckling”, med 100 röster för, 8 emot och 31 nedlagda.
Då förklarade Belgiens energiminister Pierre att landet skulle ”bygga ett realistiskt och motståndskraftigt energisystem och ta sig ur 20 år av stagnation orsakad av kärnkraftsavvecklingen”.
Enligt ”lagen om kärnkraftsavveckling” från 2003 skulle sju reaktorer vid Doel i norr och Tihange i söder stängas ned senast 2025.
Men på grund av oro för stabil elförsörjning och beslutet att sluta använda rysk naturgas har den belgiska regeringen ändrat sin politik och förlängt driften av dessa kärnkraftverk.
Den senaste resolutionen i underhuset har också inlett överväganden om inte bara att förlänga driften av reaktorer över 40 år utan även att bygga nya.
Under tiden sker även i Tyskland, symbolen för Europas antikärnkrafts-rörelse, en ny förändring.
Orsaken var att regeringen Merz, en koalition mellan konservativa CDU/CSU och socialdemokratiska SPD, tillträdde i maj.
Dock togs avsnittet om ”återgång till kärnkraft” bort i koalitionsavtalet.
Eftersom kansler Merz, en central konservativ figur inom CDU, länge förespråkat en kärnkraftsrenässans fanns det farhågor om att ”avtalet signalerade en avvikelse från kärnkraft”.
Men bakom kulisserna pågår en återgång till kärnkraft.
Kansler Merz fortsätter att främja forskning om nästa generations reaktorer och små modulära reaktorer (SMR), och tekniska studier pågår för att återstarta de tre reaktorer som stängdes 2023.
Merz kärnkraftspolitik får stöd av en opinionsundersökning som genomfördes i april i år där hela 55 % av den tyska allmänheten stödde en återgång till kärnkraft, vilket är betydligt fler än de 36 % som var emot.
Direkt efter Fukushima-olyckan 2011 stödde cirka 80 % en kärnkraftsavveckling, men tyskarna har återfått en lugn bedömning av kärnkraftens säkerhet och inser riskerna med ett överdrivet beroende av förnybar energi.
Den onormala ökningen av elpriserna som orsakats av ”kärnkraftsavveckling” och ”borttagandet av rysk naturgas” är också en grundläggande faktor som driver stödet för kärnkraft.
◎ Frankrike skyndar sig också att bygga nya kärnkraftverk
I Storbritannien blir rörelsen för att återgå till kärnkraft starkare.
Enligt ”Energy Security Strategy” som presenterades i april 2022 har Storbritannien satt upp målet att ”bygga upp till åtta nya reaktorer till 2030 och öka kärnkraftskapaciteten till 24 miljoner kW till 2050 för att täcka 25 % av elbehovet”.
Detta har även påverkat Frankrike.
Även om EDF:s projekt Hinkley Point C i sydvästra England har försenats och överskridit budgeten, accelererar planerna för att bygga nya kärnkraftverk.
Storbritanniens satsning på kärnkraft leder Europas kärnkraftsrenässans.
Även i USA intensifieras trenden att expandera kärnkraften.
Inledningsvis fokuserade president Trump vid sitt tillträde på nya LNG-projekt i Alaska med tydlig prioritet på olja och gas under parollen ”drill, drill, drill”.
Men nu har Trump skiftat till en politik med fokus på kärnkraft.
Den 23 maj undertecknade Trump fyra presidentdekret relaterade till kärnkraft och efterlyste särskilt ”reformer av Nuclear Regulatory Commission (NRC)”.
I dessa dekret kritiserade Trump NRC skarpt och sa att ”sedan 1978 har NRC inte godkänt några nya reaktorer” och att den ”inte tagit hänsyn till de allvarliga inhemska och geopolitiska kostnaderna för riskaversion, och försökt isolera amerikaner från kärnkraft på grund av upplevda minimala risker”.
Han instruerade NRC att arbeta mot målet att ”distribuera 400 miljoner kW kärnkraft fram till 2050”.
Han uppmanade även energidepartementet (DOE) att påskynda granskningen och testningen av små modulära reaktorer och tillåta godkännande av reaktorer som pilotprojekt även utanför nationella laboratorier.
Dekreten inkluderade också undantag för att förenkla miljöprövningar för testreaktorer för att möjliggöra praktiskt användande av nästa generations reaktorer, och experter förutspår att ”USA:s kärnkraftsrenässans nu kommer att accelerera snabbt”.
◎ ”Spanien-chocken” och det omfattande strömavbrottet
”Spanien-chocken” – ett omfattande strömavbrott som drabbade Spanien och Portugal den 28 april – har ännu inte förklarats helt.
Det tros dock att en av orsakerna är att förnybara energikällor som vind och sol, som stod för cirka 48 % av Spaniens elförsörjning 2023, inte kunde hantera frekvensvariationer.
I alla elnät är det viktigt att ha kraftverk med tröghetskraft som kan återställa frekvensstabilitet vid störningar.
Stora generatorer upprätthåller frekvensen genom turbinrotation, men förnybara energikällor och batterilagring saknar denna förmåga.
De senaste åren har Spanien ökat sitt beroende av förnybar energi för att hantera stigande gaspriser och har varit känt som ett land med låga elpriser i Europa.
Men stabiliteten i elförsörjningen har varit beroende av sammankopplingar med Frankrike, där kärnkraftsandelen är hög.
Lokala experter har påpekat: ”Om en försörjningsbrist som överstiger kapaciteten i gränsöverskridande sammankopplingar inträffar, kommer stora strömavbrott att fortsätta inträffa.”
◎ Tomari kärnkraftverk i Hokkaido redo att uppfylla nya standarder
Parallellt med den växande kärnkraftsrenässansen i USA och Europa fortsätter återstarten av kärnkraftverk i Japan stadigt framåt.
Tomari kärnkraftverk, som drivs av Hokkaido Electric Power, är också nära att uppfylla de nya standarderna från Kärnkraftsmyndigheten, vilket banar väg för återstart.
Men likt Spanien är Hokkaidos enda externa elförsörjning Kita-Hon-förbindelsen över Tsugarusundet.
Dessutom finns många vind- och solkraftsanläggningar i området.
Under jordbävningen i Östra Iburi 2018 ledde avstängningen av vissa kraftverk till en frekvensnedgång i systemet, vilket stoppade vindkraftverken och bidrog till Japans första omfattande strömavbrott.
Att återstarta Tomari kärnkraftverk, en av de stora roterande kraftkällorna, är det mest effektiva sättet att undvika sådana strömavbrott.
I slutet av förra året återstartades reaktor 2 vid Onagawa kärnkraftverk (Tohoku Electric Power) och reaktor 2 vid Shimane kärnkraftverk (Chugoku Electric Power) efter varandra.
Reaktor 7 vid Kashiwazaki-Kariwa kärnkraftverk (Tokyo Electric Power) siktar också på återstart i sommar.
Med den stadigt ökande elförbrukningen i Japan på grund av byggboomen av datacenter för AI är det nödvändigt att påskynda återstarten av kärnkraftverk.
När trenden med återgång till kärnkraft stärks i USA, Storbritannien, Tyskland och globalt, får Japan inte hamna på efterkälken.
